Ella

Lugn och trött på ett bra sätt
Jag har pysslat, bäddat, skrattat, snorat, lyssnat, lagat, klappat, fnissat, sjungit, vilat

Och nu minns jag hur det ska kännas

Benen värker, tårna är blå, fingarna frysta och blicken framåt framåt framåt
Spring spring spring!
Jag springer.
Blundar.
Springer för en bror, en syster, pappor och skak
Skakar skakar springer hoppar springer
Taktfast och supersnabbt, långsamt och hackigt
Springer springer springer HOPP

Stanna. Andas! Det gör ont.

... jag ville inte gå hem

Händerna för ansiktet
Kalla händer
Varma händer
Varma händer!

Ont överallt, hel överallt

BONGOTRIP

Andas.
Buskage. Det röda tornet. Kallt vatten. Smutsiga snöhögar, smutsiga snöhögar.
Rustningar.
En bragd.

Händerna för ansiktet.
Andas.

Sängen, det är mörkt, vi skakar, andas.
Jag är dålig på att klappa magmonster, men du är bra, du är bra. Stora händer och alldeles bra.

Det finns många ord,
tre av dem är
jag älskar dig.
Fast inte på ett ”vill du gifta dig med mig”-sätt
utan på ett mer
solljus sätt
ett te på natten under filten framför filmen
som visar hur jag gillar dig
på franska,
det finns svårmod i filmen, jovisst,
och det mesta är trist,
men det blir estetik,
när vi pratar på ett fik.
Det dumma är
att den andra inte är där
Men det kanske ändras,
för en dialog på en
är inte så kul.

Är du det enda som håller mig vaken på vardagarna?
En av sakerna i alla fall

Det finns 162 tecken kvar när jag skrivit klart den här meningen.
Vad skall man säga på så kort tid?
Man kan säga det du sa;
kom hit ju.

Vem sprillar inte när man får nåt såntdär? Jag sprillar i hela mig, sen igår, och sprillet blir tydligare när jag skakar, sen igår. Aah.
Det är konstigt, alltihopa.
Men jag sprillar.

Kompostpåse på promenad i natten. På natten är det mörkt, under lampor lyser granar. Tallar? Granar. En asp. Björkar. Åh, två granar och fyra rönnar. Det är svårt att titta på ett träd utan löv, och sen se vad det heter. Jerker, kanske dom heter, fast det vet inte jag, för de talar så tyst och med konstiga bokstäver. Vissa vet mycket, om träd. Vissa kan säga "bebadebadibidaba" och vifta med sin vante, så det ser ut som ett galet monster som vill äta allt. Monster tycker om att äta, det är därför de har så stora munnar. Om man blåser i dom, blir dom varmare. Vantarna.
Katter på skidor, prickar som gör revolution i klassrummet, eller vad pratade vi om?
Vi pratade tills ögonen tårades.

Vissa är sådär bra och fina så man är glad att man finns.

Rosa yoghurt med rosa sugrör och när det tar slut så smäller det i sugröret och jag blir rädd och skrattar.
Igår och idag är bra, med såntdär som jag gillar och blir fnissig när jag tänker på. Päls, till exempel. Hihi.
Pälsig planeras morgondagen att bli, det borde lyckas om jag bara går in för det. Om jag bara kunde göra det jag skulle istället för det jag vill.

/

x Ett stort mörkt kallt rum med en lampa och en yoghurt, och ett litet hopp, javisst! Hopp och päls.
x Ett litet rum med ett ljus och en smörgås. Ett litet litet feberdrömsmonster som har en mikroskopiskt liten nagel som ristar in små hjärtan på insidan av strupen.
Det är en konstig känsla.

So, may the sunrise bring hope where it once was forgotten.

Jag vet inte vad jag ska säga. Jag fattar inte riktigt. I tre timmar satt jag och tänkte "jag har precis sagt hejdå till en del av mig själv" och när "Decatur, or, Round of applause for you stepmother" började trodde jag att jag aldrig skulle andas igen.

It will never be the same without you. Vi ses, right?
Hejtå.