Ella

FRUUHHHHUUUUUFRRRRFFHHUUU

Det frasar i armarna och jag undrar vad jag undrar egentligen
Jag tänker att ben är väl ben men pälsen är så tunn på mina.

Jag gillar tryggheten i enormet, jag gillar minusfem till tretton och att man kan glida lite på en hoppfull ton när man funderat färdigt.

FRUFRUFRUFRUH flaxar armarna, och säger att en liten stämsång kan väl komma hit och sen kan vi sova varandra? Det täcker inte här. Det räcker inte.

Magen är hemtrevligt mjuk och mjuket är allt jag vill ha. Lite runtomkring och lite i örat. Så kan vi sova varandra.
Ett stilla FRUH. I armarna. I armarna kan vi sova varandra.