SUFJAN! Hej världens bästa födelsedagspresent
Mina vänner, jag är ledsen,
MEN JAG SKA PÅ SUFJAAAAAAAAAAAAAAAAAN!
AAAH!!!
aah.
Oh night
Är det hösten? Jag hänger inte med.
Är det mörkret? Regnet? Kylan?
För lite sömn? För mjuka sängar.
Fast det är ju nästan så man blir lite religiös på väg hem från skolan när stora stora blöta gul-röd-orange-rosa-bruna-löv blir till snyggfärgade skratt i magen när färgerna är de finaste man sett och ett paraply smattrar och handen fryser lite för mycket. Att sedan öppna dörren och mötas av glada saker och mjuka filtar är en härligt klyschig klyscha som flaxar fint i lungorna.
Imorrn ska jag flaxa. Flax flax flax flax flax, fast mycket fortare. Ledsna och glada fjärilar skall slåss, och det behöver dom.
Jahej.
Päls
Vad är det som händer?
... och småsakerna gör mig brutalt lycklig och sorgsen.
(Det är kvällar som ikväll jag kommer sakna mest av allt.)
... och småsakerna gör mig brutalt lycklig och sorgsen.
(Det är kvällar som ikväll jag kommer sakna mest av allt.)
The flashing at night, the sirens grow and grow
Att vakna och veta att igår var en sån dag som blev precis som den skulle, det är sånt som ligger kvar länge i bukens mörkaste gångar. Jag tycker om igår, jag tycker om idag, jag tycker om ikväll, för det har jag bestämt.
Tiden är kanske inte för kort, men den går väldigt snabbt och jag är bra på att domna bort under de där finaste stunderna som jag vill spara.
Igår vill jag spara.
Tiden är kanske inte för kort, men den går väldigt snabbt och jag är bra på att domna bort under de där finaste stunderna som jag vill spara.
Igår vill jag spara.
R
(Plats för allt jag vill säga som jag verkligen inte kan skriva här)
JA
Att skratta sådär ohämmat och galet så att man faktist inte kan andas och det gör riktigt ont i hela kroppen, samtidigt som ögonen suddas av tårar och ljuden som kommer ur kroppen är det sjukaste man hört och därför skrattar man ännu mer och ingenting finns i ens hjärna utan de där skvalpande ulken som kommer ur en.
Det är en grej jag gillar.
Det är en grej jag gillar.
All my lies are always wishes
Jaha.
Igår var en dag. En dag som blev tyst tyst tyst och ensam, på ett bra sätt, men ändå var vemodet där och fajtades med räkorna i magen. Vemodet är varken monster eller räka, vemodet är som en slags sengångare eller spökdjur som liksom en korkad ko står och glor och glor och glor glor glor, rakt in i dina ögon med en tom blick, för att sedan vända sig om och gå därifrån. Pling plong. Pling plong. Klonk.
Vemodet och jag satt i Kålgårn och tittade på himlen. Blundade mot himlen. Himlen har jag sett förut. Himlen är som vanligt. En timma eller två gick, telefonen ringde, vemodet vände sig om och gick, jag också. Vi gick åt olika håll och en mjuk mössa och en hoppfull röst kan lösa de hårdaste knutar. En natt med ett mjukt täcke är bra om man vill sova länge. Jag sover för länge.
Ge mig nåt mjukt och vemodigt med hoppfull röst.
Jag vet var det finns.
Igår var en dag. En dag som blev tyst tyst tyst och ensam, på ett bra sätt, men ändå var vemodet där och fajtades med räkorna i magen. Vemodet är varken monster eller räka, vemodet är som en slags sengångare eller spökdjur som liksom en korkad ko står och glor och glor och glor glor glor, rakt in i dina ögon med en tom blick, för att sedan vända sig om och gå därifrån. Pling plong. Pling plong. Klonk.
Vemodet och jag satt i Kålgårn och tittade på himlen. Blundade mot himlen. Himlen har jag sett förut. Himlen är som vanligt. En timma eller två gick, telefonen ringde, vemodet vände sig om och gick, jag också. Vi gick åt olika håll och en mjuk mössa och en hoppfull röst kan lösa de hårdaste knutar. En natt med ett mjukt täcke är bra om man vill sova länge. Jag sover för länge.
Ge mig nåt mjukt och vemodigt med hoppfull röst.
Jag vet var det finns.
Inspiration
Inspiration, mina damer och herrar, det är det det kallas.
Känslan som uppstår efter en dag av skratt, kärlek och fina ord. Ni kanske inte märkte det, men jag svassade genom dagen med ett kärleksrus i min trött-svaga kropp. Den var så trött-svag att den blev pigg, och såklart exalterad och galen, förlåt om det är jobbigt, fast det tror jag inte, men om det är det så får det vara det. Jag är glad och det spritter i varje snuffla av min kropp. Hösten är här, jag har äntligen mössa, det kommer rök i luften när man andas, och regnet slafsar under skorna.
Tillbaka i skolan efter en hel veckas ensamhet. Skolan är en fin grej. Jag gillar den. Man träffar helt onödigt fina människor, hela tiden, och dom liksom är alltid där och skrattar med en hur man än gör. Dom försvinner liksom inte. Och sen när skolan är slut, så är dom kvar. Bra grej. Riktigt bra. Efter skolan kan man sitta och titta på när några av dom där fina människorna spelar dansmusik. Har man lyssnat klart hoppas man bara på en buss, går en kort promenad. Sen är det bara att slå sig ner, fylla magarna med bulldeg, dricka Himlagott, slå superduper-rekordet på QuadraPop (147200!) och se nöjd ut. I mörkret flänger man sedan upp benet över cykeln och rullar och rullar och rullar och trampar tills detdär välbekanta köksfönstret fylls av pojke och dörren öppnas. Dricka mjölk. Spela gitarr i busskuren.
Inspiration.
Känslan som uppstår efter en dag av skratt, kärlek och fina ord. Ni kanske inte märkte det, men jag svassade genom dagen med ett kärleksrus i min trött-svaga kropp. Den var så trött-svag att den blev pigg, och såklart exalterad och galen, förlåt om det är jobbigt, fast det tror jag inte, men om det är det så får det vara det. Jag är glad och det spritter i varje snuffla av min kropp. Hösten är här, jag har äntligen mössa, det kommer rök i luften när man andas, och regnet slafsar under skorna.
Tillbaka i skolan efter en hel veckas ensamhet. Skolan är en fin grej. Jag gillar den. Man träffar helt onödigt fina människor, hela tiden, och dom liksom är alltid där och skrattar med en hur man än gör. Dom försvinner liksom inte. Och sen när skolan är slut, så är dom kvar. Bra grej. Riktigt bra. Efter skolan kan man sitta och titta på när några av dom där fina människorna spelar dansmusik. Har man lyssnat klart hoppas man bara på en buss, går en kort promenad. Sen är det bara att slå sig ner, fylla magarna med bulldeg, dricka Himlagott, slå superduper-rekordet på QuadraPop (147200!) och se nöjd ut. I mörkret flänger man sedan upp benet över cykeln och rullar och rullar och rullar och trampar tills detdär välbekanta köksfönstret fylls av pojke och dörren öppnas. Dricka mjölk. Spela gitarr i busskuren.
Inspiration.