Ella

Om man räknar alla gånger jag gråtit över fåniga saker
Som att varmkorven är slut i kylskåpet, eller att jag är ful
Så är de flest
Ofta grät jag när du sjöng för vackert för att få vara riktig
Oftast för att spegeln var droppen, och dörren
Jag har samlat, brukade jag skylla
Jag har samlat ett tag nu
Så kändes det bättre sen
Själva gråtet är ju inte farligt, alls
Det är bara någon inuti som ville släppa ut lite, som ville lätta
För visst känns det mycket lättare?
Håll inte tillbaka, då förstår man inte
Du förstår inte om du inte hjälper till?

Det är en viktig, riktig del
Den är inte farlig, inte taggig på något sätt
Den rivs lite, men allt som har klor har också en tass, eller åtminstone ett snällt öga
Som säger andas, nu är det ute, nu finns det inte längre
Nu somnar du gott, vän. Sov.

Ändå gråter jag inte nu
Nu när det behövs, mycket mer än andra gånger
Det finns varmkorv, javisst, men jag orkar inte
För mycket fattas, framförallt den vän och det lugn som borde bo hos mig
Var blev ni av?
La la la laa

You were right about the stars. Each one is a setting sun.