Deppdagar är underskattade

Tidig eftermiddagskvist och huvudvärken är outhärdlig. Tablettfobi är fel ord, men jag tycker inte om att svälja vita piller. Jag inbillar mig att de inte fungerar, och då gör de inte det heller. Vaknade sent, arg och trött trots 14 timmars sömn. Antagligen för att jag insåg hur mycket jag skjutit upp tills nu. Det blir ofta så. Såna dagar kallas fuldagar, och dom är onda. Inträffar ofta på söndagar. Du vet.

Nyinköpta Ray Lamontagneksivan virvlar i vargsrummet. Resencenterna (stavning?) skrev om hur den var en tidig-söndagsmorgon-skiva. Kunde inte sagt det bättre själv. Visserligen är det eftermiddag, men morgonkänslan är kvar. Ögonen är grusiga, stänger sig själva då och då, lite för kall, lite för varm, lite ful, lite rastlös.

Lämna mig ensam ensam ensam med Ray och Kafka. Snälla. Det är för mycket nu. Jag vet inte vad jag ska göra åt det. Bedövad är allt jag kan bli.

Kommentarer
Postat av: stora ida

ella, vet du jag har så mycket bra musik som man blir alldeles vårglad över, du ska få om du behöver.

2006-05-21 @ 17:42:57
Postat av: elin

know the feeling!
kram

2006-05-21 @ 18:10:09
Postat av: Staffan

cock.

2006-05-21 @ 20:27:45

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback